Patellaupphakning

Disco har då o då hakat i sina bakknän. När han var 3 oroade jag mig inte, det brukar ju försvinna med åldern o bra träning av bakben o ryggmuskler. Vi klättrar, travar cavaletti, rider på skogsturer, konditionstränar, lite hoppövningar o förstås dressyrarbete, så han har fått en bra grundstyrka. Hovis är noga med att hålla tårna korta på bakhovarna. Men jag kan inte säga att det blivit så mkt bättre. Ofta när man ska lyfta benen får man först flytta på honom så att hakningen släpper, sen går det bra. Ingen av tränarna har märkt något när jag rider o jag märker inget själv. Verkar som om det inte hakar när han är "igång".
Nu är han 6 år o det har fortfarande inte försvunnit. Tvärt om nu när han vilat så länge har det blivit värre. Kan inte märka att han bekymrar sig, men bra är det ju inte. Pratade med vet på klinik, de tyckte nog att han ska opereras. Efter op som görs på stående häst är det lång konvalescens. Man får ju ta ett ben o efter ca 3v kan man ta det andra. Det är få komplikationer, men risken för artros i leden är större.
Vet tycker att jag först ska komma till kliniken så de får undersöka o röntga båda knälederna. Sen får vi se vad de säger. Jag tycker inte det är helt självklart att operera, men måste ju lita till vad veterinärerna tycker.
Läste att många hästar blir bättre av extra B-vitamin. Det ska jag testa.

Nu har det snöat ännu mer o mer snö är att vänta. Jag börjar oroa mig för stalltaket. Ser hemska syner vad som skulle kunna hända då...
Nu är det så mkt snö att det börjar bli lurigt i hagarna. Staketet är så lågt att de snart bara kan kliva över, o dessutom går inte strömmen runt. Går inte att rida på ridbanan längre, för djup snö, blir för jobbigt för dem. När ska detta sluta?????

Åkte på nån form av magsjuka igår. Fick våldsamt ont i magen o feber. Inte sovit mkt i natt, omöjligt att gå till jobbet. Nu mår jag bättre o har fått i mig en rostad macka. Måste ju va "fit for fight" när vi ska till Gbg i morgon!

Miranda in memoriam.

Det är nu ca 1 år sedan Miranda fick tas bort. Det var en fruktansvärd tid från det hon blev sjuk fram till det hon fick tas bort framför allt för Sandra.
Miranda var en mycket speciell häst, vacker, utstrålning, otroligt intelligent med en väldig integritet. Alltså ingen särskilt lätt häst. Man fick ta henne på hennes vis. Gick inte att tvinga henne till något om hon inte själv ville. Hon var het att rida o Sandra kämpade på många pass för Janne o även Stefan. När Miranda slappnade av var hon fantastisk att rida, alltid villig att jobba. Helt otroligt fin att longera o tömköra. Att transportera henne var en dröm. Rörde aldrig en fena. Likaså att behandla henne då hon var sjuk. Helt fantastisk. För oss som stod henne närmast kommer hon alltid att ta en stor plats i våra hjärtan.

Miranda hade mycket problem med sin ena framhov som hon fick operera ett antal gånger. Men det som skulle knäcka henne var en simpel tagg (slånbär) som så olyckligt satt sig nära leden o orsakade infektion där. Efter många veterinärbesök o antibiotikakurer på klinik blev det bara värre. Sandra hade henne då i Linköping o fick köra i snöstorm till klinik med sin svårt sjuka häst. Miranda som brukade gnägga bara hon hörde Sandra stod nu med feber o smärta med sänkt huvud. Det fanns inget mer att göra. Hennes liv gick inte att rädda.

Det var en fruktansvärd tid för Sandra. Hon var helt otrolig som klarade av allt själv med oss 40 mil bort. Jag beundrar henne verkligen.

Efter flera månader av sorg började Sandra så smått att titta efter ny häst, o slutet av sommaren hade vi lyckan att få köpa Sandras nuvarande häst, Cobben.

Men Mirandas "morrhår" runt mulen som killar mig i ansiktet när hon hälsade kommer jag aldrig att glömma.

Börjar så sakta sätta igång Disco igen.

Hovslagaren var här igår o jag bad honom titta extra på Discos hf eftersom han har haft problem där med puls o varm hov. Han kunde inte se eller känna något, så jag hoppas min lille tjockis är ok nu.
Tog ut honom idag när Sandra tömkörde Cobben. Jag ledde honom ett varv runt åkern, sedan lät jag honom trava på en volt runt mig bara för att se om jag kunde se ngn orenhet. Såg inget avvikande, men måste säga att det inte är lätt när hästen går i djup snö.
Så nu ska jag så sakteliga börja sätta igång honom igen. Måste ta det väldigt försiktigt, han har ju vilat länge nu o det är jobbigt att gå i snön även utan ryttare. Men det ska bli så härligt att få rida min egen pålle igen!
Vi har fortfarande massor av is på vägarna o hörde om en transport som höll på att kasa i diket. INTE kul. Så vi kanske kan se fram emot träning till midsommar... Cobben såg iaf urläcker ut, arbetade på duktigt.

Nu har fällningen kommit igång! Det dröser av Disco. Hår på allt. Men det är ett tecken på att det går mot ljusare tider. Härligt, nu är det ljust fram till 17-tiden på em!

Stockholmsweekend

Hemkommen från en härlig o avkopplande Stockholmsweekend UTAN hästanknytning. Kan va trevligt att göra nåt sånt ibland också! Vi hade dessutom väldigt trevligt resesällskap. Blev många goa skratt.
Åkte upp med buss på fredag. Vi bodde på Scandic Park Hotell som ligger centralt vid Humlegården. Blev en promenad på eftermiddagen, fest på hotellrummet med lite sällskapsspel hi, hi o sedan ut o åt mat på kvällen. Mysigt o gott!

På lördag var vi lite kulturella o åkte till Vasamuseet. Kung Gustav Adolfs mäktiga skepp Vasa sjönk på sin första resa år 1628 utan för Stockholm. Efter över 300 år på havsbotten bärgades hon, o är idag världens enda bevarade 1600-talsskepp. Det var fantastiskt att se. Det var guidade turer o dessutom en film som visade bla bärgningen. Mycket intressant.

Efter detta gick vi till Nordiska museet som ligger intill. En jättebyggnad, som en stor katedral. En jättesal! Invigdes 1907. Där fanns olika utställningar bla Svenska traditioner, Leksaker, Dockskåp, Svensk bostad, Strindberg, Dukade bord.
Hann med lite fika o god kaka innan vi åkte tillbaka till hotellet.

På kvällen bar det av till Chinateatern o musicalen Hairspray. Den var KANONBRA. Härlig musik o sång. Utspelade sig i Baltimore 1962. Mulliga Tracy (Jessica Heribertsson) har en passion - dans- o vill att svarta o vita ska kunna uppträda tillsammans. Rolf Lassgård spelar hennes mamma. (Underbar). Helena Bergström, Morgan Alling, Gladys del Pilar är andra som är med. Man får många skratt o det är omöjligt att sitta still när musiken svänger!

Söndag bar det hem igen efter en härlig hotellfrukost. Tänk vad en helg går fort!

Bilden underst är Nordiska museet o bilden över den är en modell av skeppet Vasa så som man tror att hon såg ut med all utsmyckning o med de färgerna.

Tröstade mig med nytt träns...

Eftersom jag inte rider Disco nu o det är lite tråkigt tänkte jag att jag skulle trösta mig lite. Shoppa hästsaker / ridkläder gör alltid gott i sinnet (men ej i plånboken). Maken himlar med ögonen o förundras över hur mkt saker (o kläder) man kan behöva till EN häst. Ja, ja, allt är väl inte HELT nödvändigt kanske...
Ha, ha, har en väninna med "schabrakförbud". Hon kan börja sälja...
I alla fall, jag gick o köpte ett nytt tävlingsträns till Disco. Ett Stübbenträns med mjuka fina remmar. Dressyrmodell. Vet att det passar bra för jag har ett lika dant till vardags, bara nosgrimman som på det nya tränset är bredare. Så nu är jag glad!

Är också glad för att vi ska åka till Stockholm i morgon. Se på Hairspray, musicalen med bla Rolf Lassgård o Helena Bergström. Vi ska ha det härligt!!!
Kan helt koppla av för Sandra har kommit hem o tar hand om hästar, katt o hus.

Rastlös o insnöad.

Efter att ha jobbat helgen var det underbart att vara ledig idag. Nu är det ju bara en sak som fattas. Att Disco ska bli ridbar igen. Han är något lite svullen på morgonen, men kan ej märka ngt när jag tar in dem på em o han gått i snön hela dan. Midjemåttet växer på både honom o mej. Tänk att få kämpa i ridhuset igen, så kul det ska bli.

Fick rida Cobben i stället. Blev en stund på ridbanan. Tränade lite övergångar skritt-trav-halt. Han behöver bli lite kvickare framåt. Han har en härlig trav med svävkänska, som jag inte känner hos Disco. Kunde inte rida så länge för att det blir jobbigt i snön, men jag var nöjd o han kändes fin.

Gick o funderade på om jag skulle kunna ta ett lån o bygga mig en bättre (större) ridbana den dagen jag betalt av lånet på Disco + transport. Hade varit underbart med en ordentlig ridbana. Eller, kanske man ska stalla upp där det finns ridhus? Tommy tror inte jag pallar att ha honom nån annanstans eftersom jag är så vansinnigt noga med allt, o vill ha det på mitt sätt. Kanske har han rätt.

Disco kommer i vilket fall som helst att få vila ett tag till. Som det är nu kommer jag inte ut med transporten ändå, han kan få läka ut ordentligt så man inte riskerar att det kommer tillbaka.

Tänker på Kicki idag.

Mitt hästliv 17. Lavona föds o Ingresse åker till Stanford.

Hösten -88 blev det skogsridning igen. Nu var jag gravid med Simon, som föddes i början på jan -89.

Diedrika fick ett fint stoföl 3 maj -89. Lavona. Hon var stor! Långa gängliga ben! Förstås fux, men inte bläs utan en fin stjärn. Riktigt snygg o mkt modernare i typen än våra andra. Väldigt fin i sitt temperament. Inte alls så hård i psyket som sin mor...

När vi visade henne som föl fick hon bra på allt utom benen. Barkevall var bekymrad över att hon var parallellförskjuten i knäna. Detta oroade mig, men jag såg ju hur otroligt fin hon var för övrigt.

Tina kom igång igen med ridningen av Diedrika o fick hjälp av en tränare i Lysekil som blev förtjust i henne. Hon lärde Tina att tömköra Diedrika, vilket D förstås lärde sig direkt.

Eftersom jag hade 2 små barn tänkte jag passa på att betäcka Ingresse igen. Hon fick ju så fina föl o det var så kul att avla! Jag lärde mig "allt" om de hingstar som var aktuella. Efter mkt letande bestämde jag mig för Flyinges Stanford (Anart-Ravello). En vacker fux (igen) med bra rörelser o fina hoppanlag. Han stod på Millomgården i Falköping. Detta var första gången som hon skulle semineras.

På sommarpremieringen visades Diedrika o Lavona för att D skulle bli stamboksförd o B-prem. Regnet öste ner men vi var överlyckliga för båda fick mkt fin kritik o blev klass 1.

Tina fick tyvärr efter hand göra sig av med hästarna. Hennes dotter var fruktansvärt allergisk, så det fanns inget val.

Nilla såldes till Skåne o fick senare jätteduktiga avkommor:

Prins Tarzan, e. Landprinz, tävl hopp o fälttävl.

Zelda, e.Cardinal

Agent, e. Electro, tävl hopp o Msv dress.

Robocop, e. Robin Z, tävl Msv hopp.

Escape, e.Electro, tävl Msv hopp.

Diedrika såldes till avel o fick senare 3 fina avkommor, varav den sista dog i samband med födseln. Tyvärr gick Diedrikas liv inte heller att rädda. Väldigt tråkigt. De avkommor hon fick:

Rockford, e. Stanford. En stor snäll fux som både rörde sig o hoppade bra.

Donatello, e. Amiral. Jättevacker fux. Vet ej vart han såldes eller hur det gick.

Bilder: (klickbara)

Högst upp: Fölbilder på Lavona

Mittenbilder: Lavona 1 mån

Under dem kommer Diedrika o Lavona på premiering

Underst: Stanford