torsdag 5 februari 2009
Sagan om Disco del 3 Programridning
Framåt våren kände jag att det gick bättre o bättre på träningarna. Jag kunde sitta ner kortare stunder o började med lite volter, lite sidvärts, lite längningar i trav o galopp. Han är så stadig i formen o "lättmanövrerad" så jag började fundera på programridning. Bad Janne att titta på mig när jag red upp LC:1. Det gick alldeles för sakta o halterna blev väldigt sneda. Galoppfattningarna fick jag fuska till o göra i hörnen för att det skulle bli lättare för Disco. Jag fick göra om det ett par gånger o helt plötsligt kändes det väldigt bra! Tänk så duktig min 4-åring är tänkte jag. Han är totalt okomplicerad. Han bara "gör det".
Klubben jag tävlat för i alla år, vår lilla privathästklubb, Stångenäs Ryttarsällskap, http://stangenasrs.zoomin.se/ skulle ha en liten klubbtävling i dressyr. Jag tänkte att det blir perfekt för Disco att komma ut o se sig om på en liten tävlingsplats o få trevliga upplevelser av tävling. Så vi anmälde oss, Janne hjälpte oss med ett par extra träningspass o vi åkte dit. Disco åker ju varje vecka till Hoga, så han bryr sig inte alls om att åka transport. Ett stressmoment mindre. När vi kom fram började Disco dansa.... Han är lite tröttsam med det, det blir gärna balanstrav o han försöker göra sig vacker... Jag fick rida fram tills han lugnade sig o det gick att kommunicera igen. Då blev han fin!
När det var min tur att rida kändes han jättebra. Jag red in o började. Halva programmet gick som en dans, sen blev det tvärnit. Disco behövde gå på toaletten. Han gjorde sig ingen brådska. Pinsamt! Sen avklarade vi programmet utan större missöden. Jag var så nöjd, så nöjd o Disco var nöjd o glad. Jag uppnådde precis det jag velat med att starta.
Efter denna lilla tävling fick jag mersmak. Kunde man starta nån lokaltävling? Både Stefan o Janne tyckte det. Jag anmälde mig till Tjörns Ridklubbs tävlingar. Vi började också fundera på en annan sak. Kunde han möjligen vara med på 4-årstestet i gångarter i slutet av aug? Vi funderade fram o tillbaka. Janne red vid några tillfällen o jag såg att han kunde presentera honom bättre än vad jag kunde. Vi åkte till stora ridhuset i Lysekil några gånger o filmade både när jag o när Janne red. Han såg bättre ut när Janne red, men jag passade bättre storleksmässigt. Efter mycket tittande på dessa videoband beslutade vi att anmäla Janne till testet. Detta innebar att Janne fick rida då o då. Vi nästan slogs om det....
Nu hade vi nya mål. Lokaltävl juni med mig o testet i aug i Alingsås med Janne. Disco fick en period ledigt o gick ute dygnet runt i stora hagar. (Än hade inte kläggarna o bromsarna kommit). Jag började sedan också att hoppa honom ibland, små låga hinder i lina o ibland uppsuttet. Inga problem för Disco inte. Detta stärkte honom o ökade konditionen.
Spänd av förväntan åkte jag till Tjörn. Hade mutat Simon (sonen) att åka med mig. Han var inte gratis.... Tur att studenter behöver pengar.... Disco tog det hela med ro o han kändes lovande på framridningen. Väl inne på banan blev han lite skraj o spänd men gick att lotsa runt utan större fel. Han fick 64%, fick 8:e pris. Det var 9 placerade, så jag var SÅ stolt över honom. En fantastiskt duktig pålle!
Nästa gång skriver jag om Janne o Disco på 4-årstestet.
tisdag 3 februari 2009
Sagan om Disco del 2. Uppbyggnad
Att få utbilda en unghäst är en förmån. Vara med o forma den. Unga hästar är ofta sociala o kontaktsökande o dessutom otroligt läraktiga. När jag fick Disco var mitt mål att jag skulle bygga upp hans kropp successivt genom allsidig träning. Ingen häst ska behöva specialisera sig så tidigt. Ville också få hans kropp stark o uthållig innan jag började rida mer dressyr på honom.
Jag började med att han fick vänja sig vid sin nya miljö. Ny hästkompis, nytt stall, nya hagar, ny ryttare, nya underlag, nya omgivningar. Stor omställning måste man tänka på. Därför gick vi mycket promenader. Jag ledde honom över stock o sten o visade honom våra ridvägar, åkrar, hagar, klätterställen osv från marken. Det var en annan poäng med detta också, nämligen att han lärde sig att lita på o lyda mig. Han var väldigt samarbetsvillig o smidig. Han gillade våra promenader.
Ganska snart började jag rida på honom i stället på samma vägar. Då var han förtrogen med diverse saker längs vägarna. Vi hade också med oss Sandra o Miranda som "stöd", men hon var så pigg o hispig så det var nog Disco som lugnade henne...
Jag började så smått arbeta honom i lina på ridbanan. Han fick gå över lite cavalettibommar. När även detta funkade började jag tömköra honom. Jag använder tömkörning på alla hästar oavsett utbildningsståndpunkt! Kanon att se hästen jobba från marken, o skönt för hästen att inte alltid ha ryttare. Lärde honom så småningom lite bomövningar. På uteritterna gick vi då o då till klätterbackar. Det tyckte Disco var jobbigt o ville springa uppför o på tvären nerför. (de är inte jättebranta). Senare blev det galopp på åkrarna, ibland var det Disco som var ute med mig....
För utom detta var vi på Hoga i Munkedal o tränade "skolridning" för Janne 1 gång/v. Självklart arbetade jag honom inte varje dag. Ofta vilodagar o när man kände att han var matt o ovillig, fick han några dagar ledigt i sträck. Detta för hans kropp, men även för att han skulle smälta allt nytt. Många gånger är det som om de lärt sig medans de vilar! Därför är det så viktigt att "läsa av" dem hur de mår, psykiskt o fysiskt.
Fram på vårkanten började jag ana lite bättre muskler i ryggen o halsen! Konditionen blev bättre o bättre. Han var glad o nöjd o vi hade nått vårt första delmål!
Fortsättning följer.
Janneträning!
Nyss hemkommen från träning i Munkedal. Idag var förtrollningen från i lördags bruten... Disco var lite matt o trött. Kanske lite stelhet kvar från Stefanträningen. ELLER så berodde det på att tränaren var OKONCENTRERAD! Han hade nämligen fullt arbete med att FOTOGRAFERA MIG. Om jag o Disco ska va fotoobjekt för hans bloggar då får han betala mig i stället för tvärt om!
måndag 2 februari 2009
Sagan om Disco del 1
Nu ska jag skriva om kungen i stallet, min Disco. Fakta om honom kan ni se i överskriften till bloggen. Det hela började med att jag så tragiskt hade mist mitt allt, min förra häst Bosse. Hade ju sagt att jag o Bosse skulle åldras tillsammans o han skulle bli min sista häst. Jag gick flera månader o sörjde innan jag beslutade mig för att köpa ny häst. Men när man är van att ALLTID ha nåt att göra, som man har när man har hästar, började jag tillslut klättra på väggarna. Var så rastlös o sprang o promenerade i motionsspår i timtal.. Stackars Tommy, han sa att jag nog borde skaffa en ny häst, jag blev för jobbig när jag inte fick avreagera mig...
Jag började leta ny dressyrhäst. Videos och dvd avverkades i en rasande fart. Janne var här o kollade var o varannan dag. Provred också en del. Tillslut läste jag en annons om Disco o bad att få film. Det var Anki Carlsson, duktig ryttare o tränare från Segerstad dressyrstall som sålde honom. Förstås + i kanten att en duktig ryttare hade ridit in honom. Han var då 3½. Vi tittade på filmen o Janne ville se om igen flera gånger. Tillslut sa han: - Den ska du ha! Han var mer övertygad än vad jag var. Jag hade önskat lite mer trav, o kanske en lite ädlare modell. Men vi åkte förstås o tittade. Jag provred o var övertygad. Honom skulle jag ha! Han var smidig o lydig o välutbildad för sin ålder. Fick hem honom 081214. Det var underbart att ha häst igen!!!!
Fick en del konstiga kommentarer av mina närmaste när han kommit hem. Simon sa: -Men mamma, han är ju svankryggig! Kicki, min syrra sa: -Han har ju fin svans... Janne sa: - Fin boll i pannan o plysch päls. Hmmmm, kanske inte direkt va man ville höra när man köpt ny dressyrhäst! Red för Stefan o han lade huvudet på sned o sade att Disco verkade sansad o vettig.
Nu började det spännande arbetet med att bygga upp en unghäst!
Karimba
Eftersom BM ville se videon när jag rider över tränare o filmare så får jag väl visa den o samtidigt passa på att berätta lite om min förra tävlingshäst Karimba. Hon är f-97 e. Magritte - Cavalotti. Köpte henne som 2½ åring av Alf Carlsson i Tingsryd. Tyckte hon var väldigt vacker, stor o maffig med taktmässig gång. Hon visade sig vara väldigt lättlärd o fantastisk i psyket. Inridningen gick som en dans med hjälp av Janne o senare tränade jag henne även för Stefan, då på Lysekils Ridsportförening (ponnyklubben). Efter hand började vi tävla dressyr o första gången jag startade henne (Tjörn) vann hon båda klasserna. Hon älskade att vara ute på tävling o gjorde alltid sitt bästa. Vi hann med ganska många starter på lokaltävlingar upp till LA o Karimba placerade sig på alla tävlingar utom den sista då hon började bli sjuk. För att göra en MYCKET lång o SMÄRTSAM historia kort, så fick hon Ehrlichia. Trots massor av behandlingar på klinik blev hon aldrig bra o jag tvingades inse att hon bara skulle bli promenadhäst i fortsättningen. Men jag hade tur i oturen, fick höra att Marianne Olsson, uppfödare o ryttare sökte avelssto för dressyravel. Hon köpte Karimba o detta är jag överlycklig för. Ingen kan ta bättre hand om henne än Marianne. Fick dessutom en nära vän "på köpet". Karimba har fått en jättefin avkomma, Savannah, e. Botchelli. Hon gick 1:a med 39p som 1-åring. Nu är hon betäckt med Dionysos (Discos pappa) o beräknas föla i maj. JÄTTEKUL att följa dessa!
Ett härligt minne jag har med Karimba är när jag var på Flyinge på kurs. Tränade dressyr för Nina Bengtsson (hon var kanonbra) o tömkörde för Göran Lindstrand (också fantastisk). Nina band fast mina stigbyglar med blått balsnöre för mina skänklar var för yviga. Oj, vad vi skrattar när vi ser på filmen...
söndag 1 februari 2009
Miranda
MIRANDA är min dotters häst och vår ögonsten / hatobjekt / sorgebarn. Hon är f-97 e. Madrigal - Graciano. Fux med vita tecken. (Någon som hört talas om röda märrar???). Hon är otroligt intelligent o har stenkoll på allt i omgivningen. Troligtvis för intelligent för sitt eget bästa... Hon pendlar hela tiden mellan Dr Jekyll / Mr Hyde. Otroligt vacker o uttrycksfull. Jättesnäll att hantera för det mesta. (ibland slår det slint). För att få henne på sin sida får man BE henne. Att tvinga henne är OMÖJLIGT. Sandra har verkligen kämpat o kämpat o kämpat o lagt ner ett otroligt jobb med henne i ridningen. När hon är på gott humör är hon en önskedröm att rida. När hon är ex brunstig vill hon absolut INGENTING. Självklart har vi kollat henne på klinik med tänder, ben osv. De gånger Sandra tävlat dressyr har det för det mesta gått i 100 km/h... En gång på Tjörn gick hon perfekt o kom 2:a. Nu har Sandra lagt tävlingsambitionerna på hyllan. Bäst för alla parter. Det blir nu en del hoppträning o vardagsdressyr. Att arbeta i lina är hennes paradnummer, hon är så lydig att man nästan inget behöver säga.
Men inte nog med detta. Hon har hovproblem också. Stora. Har fått MÅNGA hovbölder o gjort hovoperationer på Ale djurklinik. Har nu lyckats få 3 bölder på 2 mån. Sandra hade sett fram emot att träna för Janne under jullovet. Det blev bara 1 gång. Då gick hon kanonbra o både Janne o Sandra var nöjda. Nu är hon tillbaks i Linköping o är halt på ett bakben. Vet o hovsl. var där förra veckan, men hon är inte bra ännu. Får ringa vet i morgon igen. Men vi älskar verkligen Miranda o hoppas att hon blir bra igen. Håll tummarna!
Träning för Stefan Jansson
31/1 Var i Lysekil o tränade dressyr för Stefan Jansson. Stefan kommer ca varannan månad o det är toppen. Varje vecka tränar jag dessutom för Janne Lindell. Han är verkligen en jätteduktig tränare som passar både mig o Disco. Han o Stefan kör samma linje, så det känns bra att träna för båda.
Fick börja med lite skritt, skulle tänka på att han inte blir "tom" i handen. Han har i sig en bra skritt som är avspänd o rörlig. Sen fick jag trava o göra övergångar till skritt i båda varven. Funkade bra. Jobbade lite på volterna med svaga öppnor för att aktivera honom. Jättebra i v varv, men i h dyker han lite för lång ner med huvudet. Han kan få bli lite lång men inte låg. Vi fortsatte med skänkelvikningar "halvt igenom" som de är i LA:1. Gick hyfsat, bra flyt o taktmässigt men han skulle va lite rakare, så jag fick göra om några gånger. Galopp på volten. Fick göra volten mindre o ta tillbaka utan att kvalitén gick förlorad, sen fram o öka, tillbaka igen. Svårtast i h varv. Även här vill han bli lite låg i formen. Ökningar i trav är inte vår starka sida. Fick rida lätt runt 4-kanten o länga längs långsidorna. Han får INTE sänka ner sig, blir då svårare att få upp frambenen. Lite längning blev det iaf... Innan vi slutade tog vi lite galopp igen på volten med öppnatendens. Stefan var jättenöjd o tyckte han utvecklats sen sist, jag var så glad att jag nästan grät... Tänk vad dessa hästar kan få en att må bra... Detta får jag leva på tills nästa gång.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)