Disco har gjort sin sista resa.
I måndags åkte vi till kliniken. Efter böjprov, longering och ultraljud visade det sig att han nu hade fått stora problem även på det högra benet. Det vänstra benet var lika illa, ingen förbättring. Veterinären ansåg nu att det inte fanns mer att göra för Disco. Det bästa för honom var att få somna in. Det jag kunde få om jag ville var att han skulle få smärtstillande en period tills jag kände att jag orkade ta bort honom. Detta ville jag inte och skulle inte orka.
Vi fattade beslutet att ta bort honom akut. Jag lämnade honom i boxen med massor av morötter och hö, så han var lycklig.
Jag hade ju haft på känn att det inte skulle gå.
Snälla Sandra var med mig, så jag behövde inte köra den tomma transporten hem själv.
Saknaden är fruktansvärd. Jag är otröstlig.
