Härlig bild då Sofie rider Lupin. Foto: Amanda Ohlsson |
Pernillaträning. Disco har tagit det lugnt o vilat sedan tävlingen, så han var väldigt fräsch o fin när jag red fram.
Pernilla tyckte att han nu måste börja vinkla in mer bak för att komma vidare i sin utveckling. Jag måste rida honom där varje pass så att han blir starkare o lägstanivån höjs. Svårt!
Började i skritt. Han skall gå i energisk mellanskritt o sätta under sig baken. Måste vara på han om han inte "tar tag" i arbetet. Jag får inte flytta undan, utan han ska vara rak o ha baken rakt under sig. Jag måste sitta rakt över hästen, får INTE sitta på yttre sittbenet. När jag tar halvhalter ska jag sträcka upp mig o borra ner sittbenen, INTE använda tyglarna. Fy tusan vad detta är svårt. Tror att jag tycker det är svårare än vad hästen gör... Dessutom känner jag inte när halvhalten är bra eller inte tyvärr...
Samma sak i trav. Övergångarna från trav till skritt är svåra för mig att få till, däremot funkar det bra med igångsättningarna. Där känner jag om han är "på bakbenen" eller ej. Efter typ 100 övergångar hade han faktiskt manken upp o jag hade en lätt o fin kontakt med munnen. Pernilla tyckte jag skulle kolla i spegeln för nu var verkligen fronten uppe o han var lätt i framdelen! Puh, vågade nästan inte andas, rädd att allt skulle krackelera ....
Efter vila var det dags för galopp. Gick hur bra som helst! P var supernöjd från början! Disco kändes helt fantastisk o gjorde allt helt av sig själv, underbar känsla! Fina fattningar o avbrott, inga problem. Då gick vi över till travövergångar igen o gjorde några åt varje håll, ganska ok.
Nöjd med att det faktiskt blev ganska bra, men bekymrad över att jag inte känner om jag har baken med eller ej i övergångar o halvhalter + att jag måste tänka på att inte handen går bakåt o att jag inte sitter på yttre sittbenet....
Med andra ord, ryttarproblem:(