Mitt hästliv 23. Alexi föds och Ingresse åker till Nocturne

Lilla Alexi f-93

Detta beskriver lite av vad som hände under året -93. Det var ett hektiskt år med många hästar i stallet, men med så mycket glädje.
Ingresse var dräktig med Asterix och hade sin 1-åring Nobel e. Napoleon vid sidan. Stafette e. Stanford var 3 år och höll på att ridas in. Sandras shettis Jill var 4 år och Sandra red nu lite mer. 
Tabelle e. Tamburin 2 år flyttade till Kicki som köpt henne.  
Under sommaren fanns det faktiskt 6 hästar här...

Nobel åkte till sin nya ägare i Finland och allt fungerade bra med honom i sitt nya land.

Nobel i Finland

 Lilla underbart söta Alexi e. Asterix föddes ute i slutet av maj kl 02,30. Allt gick bra o hon var direkt stadig på benen. Ingresse var som vanligt en supermamma.
Hon växte fint o rörde sig lätt.

Midsommar -93 med Sandra o Simon

 Nu var det dags att fundera på ny hingst att betäcka med. Valet föll på Nocturne (Steinbeck-Pontus). Bruksprovsetta. Som vanligt blev Ingresse dräktig direkt.

Överst Nocturne, mitten o nederst är Tabelle 2 år.

Tabelle visades på premiering som 2-åring och fick fina poäng, klass I. På höstkanten flyttade hon hem till Kicki.

Alexi 3 mån

Överst är Alexi och Stafette. Under är Silver och Jill

 Det vi märkte med Alexi var att hon var ganska liten, för övrigt jättefin. De andra fölen hade varit något högre vid samma ålder.
Utbildningen av Stafette fortskred o hon artade sig fint. Kunde rida runt i skogen själv.
Eftersom Stafette visade sig hoppa så bra tog vi beslutet att hon skulle säljas till någon hoppintresserad. Vi hittade en perfekt köpare från Torsby till henne. Pengarna för henne hade vi som hjälp till att göra vår ridbana. Det var verkligen behövligt med någonstans att rida o greja med hästarna.
Stafette trivdes bra hos sin nya ägare. Lika hemskt varje gång man ska sälja häst...
 

Augusti

Augusti har varit härlig i år. Inte så farligt mycket av flygfä, så täcke o flughuva har funkat bra.
Det har varit så himla kul att Cobben tävlat o gjort jättefina resultat. Äntligen!
 
Ännu en månad utan att jag kunna rida. Det är riktigt tråkigt o jag håller på att förlora hoppet. Börjar dividera med mig själv vad jag gör om Disco inte går att rädda. Jag vet uppriktigt sagt inte.

Just nu känns det ändå härligt att titta ut o se 3 fina hästar i hagen. Det får man vara glad över.