onsdag 13 november 2013

Jaha, vad gör jag nu?

Foto Marianne Höglind

Båda bilderna tagna av Lysekilsposten

Min dröm har gått i uppfyllelse. Jag har startat Msv med Disco, en häst jag utbildat själv. Äntligen. Efter flera talangfulla hästar som drabbats av diverse olyckor o sjukdomar är jag äntligen där. Min bussiga underbara kärnfriska Disco. Känner mig tacksam att få göra denna resa med honom o att han i sin första start gjorde allt jag bad om o lite till. Mer kan man inte begära.

Det har varit en lång o krokig väg, men målet har varit detsamma. Janne har varit med o hjälpt mig ända sedan jag hämtade Disco som treåring. (6 år sedan). Har varit tryggt att ha en tränare som vet hur man manövrerar både ryttare o häst utan att ta hedern från någon av oss. Har ju varit både medgång o motgång, massor av slit o många skratt längs vägen. Kvittot på att vi har varit på rätt väg är alla placeringar på tävlingar. Även om det som sagt, tagit lite längre tid än beräknat.
Jag började träna för Janne -98 när jag nyligen ridit in min 3-åring Bento. Efter honom kom 3-åriga Karimba o senare 5-åriga Bosse. Dvs 15 år....

Vad händer nu? Vet inte riktigt. Kommer väl att fortsätta träna så länge väglaget tillåter, men slår nog av på takten lite.
Bytena borde jag ta tag i, men har egentligen ingen lust. Ska försöka lära mig MsvC:2 har jag tänkt mig. Sen får vi väl se vad som händer....  

Vad gäller Sandra o Cobben så är det så helt fantastiskt att han över huvud taget lever efter sin skada förra sommaren. Att han nu är helt igång o är tom bättre nu än innan är helt otroligt. Man får nästan nypa sig i armen. 2:a i LA:3 är inte fy skam. Tänk att han är helt frisk. Det är en så otroligt fin häst, så jag är säker på att detta bara är början på deras karriär!
Reportage i Bohusläningen

måndag 11 november 2013

Tillbaka till vardagsträning


Idag var jag på Hoga med Disco. Han har vilat o tagit det lugnt hela veckan efter tävlingen.
Jag fick rida en stund i trav o han kändes bra. Tom skänkelvikningarna var ok. Vi testade lite samling, jobbigt för både honom o mig, men det gick ganska ok.
Janne hoppade upp o kände lite på honom. Tycker att det såg jättebra ut o Janne tyckte att det kändes bra förutom att han lade sig i handen efter längningar o avsaktningar. Det blev iaf jättebra!