skip to main |
skip to sidebar
Det absolut värsta tänkabara hände när vi skulle köra upp Cobben till Linköping. Vi är fortfarande lite i chock. Har aldrig varit med om ngt värre, har kört hästar i över 30 år..
Cobben skulle åka till Linköping upp till Sandra. Sandra hade fått tag på en jättefin stallplats, nytt o fint stall o ridhus o lång utevistelse varje dag för hästarna. Cobben har tränats att åka flera ggr /v då vi åkt o tränat i Lysekil o Munkedal. De sista gångerna har han gått rakt på o stått helt still, så vi trodde inte det skulle bli något problem att åka längre.
Vi lastade o åkte på morgonen, Cobben hade äpplen i krubban o fullt hönät. Första timmen stod han helt still. Efter närmare halva vägen (Falköping) började han att krafsa o sparka med framhoven. Vi stannade o lät han vila i 20 min. Fick nytt hönät, vatten o mer äpplen. Efter ett tag började han sparka igen o vi hörde ett BRAK. Hade som tur var en bussficka att svänga in på. Sandra rusade ut, öppnade framdörren o ropade: Han hänger över bommen! Cobben hade hoppat över frambommen med båda frambenen o gått igenom plasten ner till sadelkammaren. Jag ringde direkt 112 för att få hjälp av räddningstjänsten att få loss honom o Sandra ringde en distriktsveterinär.
Medan vi väntade på dem skar Sandra av grimskaften som han var bunden i. Då vräkte han sig bakåt o vände sig o blev hängande med magen över mellanväggen. Efter ytterligare ett försök att komma ner gick han omkull o blev liggande på golvet. Vi kunde bara stå o se på helt maktlösa. 600 kg häst i panik är inget man rår på. Tillslut kom han upp på benen o stod då med huvudet åt fel håll.
Då kom räddningstjänsten o vet. Vi trodde Cobben hade brutit alla ben, men de tjocka transportskydden satt kvar på benen o hade troligen räddat hans liv. Det blödde dock ymnigt från hasen. Vet gav lugnande spruta o vägen stängdes av för trafik, så tog vi ut honom ur transporten. Han stod på alla benen. OTROLIGT. Lastade in honom igen på andra sidan o vet sydde såret på hasen utan problem. Det var ett djupt jack ända in till benet, men senorna verkade klarat sig.
För att kunna köra hem gav han ytterligare lugnande medel o han var så medtagen att vi var oroliga att han skulle ramla. Vi vände o körde hemåt igen. Vi ville inte han skulle få komma till en okänd miljö utan få komma hem till tryggheten o läkas i lugn o ro. Han rörde inte en fena på hela vägen hem o vi var glada för varje meter vi kom. Vilken skräckfärd. Hela plasten framför honom var helt trasig, så vi hade proppat sadelkammaren full av höbalar ifall han skulle hoppa igen...
När vi kom hem gnäggade han åt de andra hästarna o ställde sig att äta... Helt lugn. Sandra tittade till honom hela kvällen o jag tror han var den lugnaste av oss alla.
Hur ska man våga köra honom igen????
Vi har spånat lite o funderar såhär. Vi köper en halsrem. Har hört av flera att det är bra att binda dem i (i bommen) för att förhindra att de ger sig över. Binder sen grimman som vanligt. Han får gå upp i transporten o äta sitt kraftfoder ett par gånger /v. utan att vi kör. Sen börjar vi o kör små korta sträckor. Så får vi se hur han reagerar. Han får stå kvar här nu iaf fram till januari. Om han senare ska upp till Linköping kanske man får hyra lastbil? Vem vet.
Huvudsaken är att Cobben blir frisk igen. I allt elände är vi så glada att han lever.

Idag var Cobben o Sandra o tränade för Pernilla i Lysekil.
Fick börja i skritt o räta in framdelen på bakdelen i båda varven. Sedan trav lättridning. Hon tyckte att han blivit mkt mer stabil o utvecklat traven sen sist. Träning på övergångar med aktiv bakdel. Fick inte sakta av om inte bakbenen var med. Gick fram mkt bättre i h varv, men blev bra i v också.
Galopp omväxlande på volt o 4-kant. Fina fattningar. Rätt varje gång. Lite ökning på långsidorna. Tänka på att bakdelen inte får gå innanför.
Pernilla tyckte Cobben såg nöjd o glad ut. Kul. Sista träningen innan han åker.
Disco kändes fin på uppvärmningen.
Fin i trav på volten. Fick göra skänkelvik snett igenom. Segt för v skänkel, lättare för h. Han måste gå undan bättre o kunna göra lite tvärare. Får träna mer på det.
Galopp. Ganska ok i h varv, men i v vill det sig inte riktigt. Måste aktivera mera, då vill han gå över tygen o då drar jag bakåt. FY. Ska lyfta upp handen i stället. LÄTTA AV. Aktivera igen, flytta ut baken ett steg, lätta av. Jag blir dragande i honom. Han knör hela tiden utåt i v varv, vill inte rikta in framdelen. Kände att jag inte tajmade riktigt med mina händer. Fick inte till den där härliga känslan i v-galoppen som jag hade en annan träning.
Kan ju hända att han är lite seg sen tävlingen. Det kan man ju förlåta!




Eftersom det var tävling på helgen har det varit mkt runt detta, speciellt för Cobben, det var ju hans första tävling. Viktigt att få en fin första upplevelse av tävlingsmiljön, med gott om tid att se sig omkring o lugna folk runt sig. Sandra brukar vara hypernervös inför tävlingar, men lyckades hålla nerverna under kontroll denna gången. Att vi skulle vinna 3 klasser av 3 möjliga hade vi ALDRIG trott!
Hästarna står nu inne på nätterna. Det torra klara vädret har bytts ut mot regn, storm, hagel o åska. Sandra har lagt så mycket halm till Cobben att han knappt kan gå, han behandlas som en prins...
Mån: Båda hästarna fick vila.
Tis: Disco klättrade i skogen, Cobben vilade.
Ons: Janneträning för Disco, Cobben jobbade i lina.
Tors: Disco gick ett pass på ridbanan, Cobben drillades av Janne som red fram o sen red Sandra.
Fre: Janne satt upp en stund på Disco, Sandra red ett pass på ridbanan för Janne.
Lör: Disco gick ett kort pass på ridbanan med lösgörande arbete, Cobben till Hoga o tränade på program för Janne.
Sön: Tävling.

Skaftö Ridklubb ordnar alltid jättetrevliga tävlingar o Smedberg är ett perfekt ställe att tävla på.
Både jag o Sandra går fortfarande runt med ett smil efter gårdagens tävling. Detta får man leva på länge. Sandra kämpade i så många år med Miranda o på tävlingar blev det mest sken... Så det är verkligen underbart med en ridbar sansad häst.
Det samma gäller Disco. Han har ju placerat sig på alla tävlingar hittills, vilket psyke!
MEN som ni fattar, utan Janne hade vi inte kommit långt. En bra tränare med rutinerad blick som man litar på o som driver "lagom" framåt är ett måste om man ska ut o tävla. SÅ JAG TROR vi behåller honom ett tag till...
Bilderna visar Sandra o Cobben överst, underst är Disco o jag som rider fram i ÖSREGN.

Får nästan nypa mig i armen. Cobben vann LC:1 på Skaftös tävling! Han var otroligt duktig o Sandra red jättebra. Så himla kul, Cobben är verkligen en underbar häst! Fina siffror med 68,3%. 11 starter.
Disco startade LB:1 och LA:1 o vann båda klasserna igen. Känns helt otroligt. Så duktig han är. När jag red fram till LA ösregnade o haglade det. FY vad kallt, blev genomvåt!
Nu står pållarna i stallet o mumsar hö, hoppas de mår lika bra som oss. Vi fick fira lite i kväll!
Filmer kommer i morgon.