Återfall transportstrul + Pernillaträning

Idag var det Pernillaträning. Disco stod ok på vägen ut men var heltoppad när jag tog ut honom. Det blåste väldigt, så jag antar att det var pga det som han blev uppspelt. Det var svansen på ryggen o fräs, absolut inte stå still... Men han lugnade sig då vi kom in i ridhuset tack o lov.
Fick börja med övergångar skritt-trav-skritt. Måste ha mkt mer krav på honom i avsaktningarna. Han ska sätta under sig o bära upp med bakbenen i övergångarna. Måste vara mer aktiv. Jag ska tänka "trav på stället", då jag ska bryta av till skritt eller halt. Jättesvårt. Dessutom ville han komma undan det jobbiga genom att fatta galopp hela tiden. Detta måste vi jobba mer på! 

Dags för skänkelvikningar på diagonalen. Hör o häpna, de gick som en dans! P jättenöjd! Antagligen var det för att jag fått jobba under hans bakben innan. Så det tränade vi inte mer på.

Galoppen var P väldigt nöjd med! Han gjorde jättefina fattningar o avbrott till skritt, inga problem. Hade en väldigt fin ridkänsla i galoppen.
Eftersom han nu var så balanserad tyckte P att det var dags att jobba i den förvända galoppen på volt. Där var det jättesvårt att göra fina fattningar, han stönade stackarn... Skulle tänka att han ska ha en snärtig galopp o han ska klara att sätta sig på baken o göra en övergång till skritt. Detta har jag inte tränat o efter omständigheterna tycker jag det var ok.


Som avslutning tog vi lite trav igen. Då ville han bara galoppera när jag ville ha honom ärtig, så vi gick ut på 4-kanten i stället. Då "glömde" han det o det gick mkt bättre. Gjorde ett par fina öppnor o sedan serpentiner med övergångar. Då gjorde han det jättefint! 
Jag var väldigt nöjd med honom, så roligt att rida när det går bra! P sa att när han orkar "sitta fint" i övergångarna från förvänd, så är det dags för byten. Huuu, hoppas det dröjer länge, vill inte ha krångel..., men vet ju att vi måste förr eller senare....


Dags att åka hem. Disco skyggade för allt o var helt på tårna. Med facit i hand skulle jag nog ha skrittat av längre stund o inte lastat när han va så spattig. För det var kaos i transporten hem. Kunde köra max 50 km/h för han hade cirkus där bak. Tillslut fick jag stanna o gå in till honom. Då var han svettig o stirrig, rörde inte maten. Lugnade o klappade honom en stund tills han slappnat av lite så jag kunde köra vidare. Då gick det bättre. Blev så ledsen, trodde vi kommit över transportproblemen. Han är ju så van att åka. Är så himla rädd att det ska hända något. Ni minns väl Cobben:
Skräckfärd