torsdag 28 mars 2013

Funderingar efter kursen


Lite tankar o reflektioner från kursen. Vägval?
 
Cecilia gillade verkligen Disco o var inte alls bekymrad över att han är lite loj. Hon tyckte han hade bra takt o väldigt fin ridbarhet. Det har han ju.

Fick massor av bra tips, samtidigt som jag är (om möjligt) ännu mer konfunderad över vissa saker hon sagt. Ska han gå i ett mycket lugnare tempo o jag inte inverka så mycket eller ska jag sträva mot att få honom aktiv o alert "på bakbenen"? Vilken tränare ska man tro på? Vad tycker jag själv? Ingen aning om jag ska va ärlig. Detta är ju konsekvensen när man tränar för flera tränare o jag har bara mig själv att skyla. Vilken linje ska jag följa? Att alla vägar bär till Rom vet jag, men det finns olika vägar dit. Vilken passar mig o min häst? Vilken är bäst? Hjälp...       

8 kommentarer:

  1. Du har väl tränat för P ganska länge vad jag förstår när jag läser din blogg, du får väl analysera om du tycker hon tagit dig framåt och om hennes sätt verkligen passar din häst, är han mer aktiv och alert efter lång träning eller kanske passar han han mer att gå lugnare tempo :) Inte är det lätt :) Mvh Hanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Hanna! Tack för svar. Det knepiga är att jag tycker båda har rätt... Han behöver absolut jobba på bakifrån o när jag ibland lyckas få honom alert är han en dröm att rida. Samtidigt måste jag jobba för bättre sits o mjuk ridning. Händer ibland att jag får "Halleluja moment" för P, ibland tvärt om. Svårt. Hade hoppats att komma framåt i snabbare takt än vad som skett. Skulle tro att det gått långsammare pga mina förhållande (bor på landet med liten skev ridbana) samt min bristande ryttarskicklighet...

      Radera
  2. Svårt att säga när man inte har sett er i verkligheten,men att ha en häst som är alert och sätter tyngden på bakbenen är väl det som eftersträvas i dressyrtävlingar om jag inte är helt ute och cyklar?!Tycker personligen att om hästen är utav den lugnare typen så kanske man ska få den mer alert och är det en häst som lätt stressar upp sej och är åt det hetare hållet kanske man bör vara mer "passiv" och rida ett lugnare tempo....förstår att det är svårt att veta men vad tycker Janne?Han kanske kan hjälpa till i denna frågan och sen vem kommer du ha mest möjlighet till att träna för?Om Cecilia kan komma lika ofta som Pernilla så testa henne om det känns bra och sen får du göra en utvärdering utav vilken ridstil/sätt som ger mest resultat:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för svaret! Jag håller med i det du säger. Om det hade varit en het häst hade man fått sitta stilla o vänta ut den. Men Disco behöver nog ridas igång, sedan brukar bjudningen komma. Kanske har jag fel. C bor ju långt här ifrån, så det blir ju inte så ofta. Men Janne har kloka åsikter o känner oss, han vet säkert hur jag ska tackla det hela. Hoppas på det!

      Radera
  3. Irene min Saimen var den långsammare typen när jag köpte honom jag fick rida varje steg nästan, min taktik har varit att rida i ett högt grundtempo, i början på passen är det fram som gäller för att när han hittat bjudningen ta tillbaka och då har vi kunnat jobba. Idag går han av sig själv utan att jag behöver nöta med skänkeln. :) Du rider ju jättebra du är ju den som tar mest placeringar av dom jag vet som tävlar det säger väl en hel del :) För mig är det självklart att ta hästen från ett "framåt läge" till jobb än tvärtom.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Hanna, så snälla ord... Jag tycker själv att det är lättare om man först rider igång. Bjudningen brukar komma undan för undan. Men förstås, jag får inte "jaga" honom, då blir det bara spring av det hela o det blir det ganska ofta...
      Att jag tagit många placeringar beror ffa på att Disco är så bussig o gör sitt jobb. Men de kommer inte av sig själv, jag måste träna:)

      Radera
  4. Hej Irene,
    min lille pålle kan också vara lite loj och problemet med olika tränare känner jag också igen... Anki vill alltid att jag ska börja i ett högt tempo, driva, driva fram, fram. Jag orkar inte alltid detta... Jag red ett pass för Bosse T i höstas och fick då rida i slow motion. Millow skulle bära sig, ganska hög i formen. Det var gör-skönt att rida i det tempot. Jag hann med. Men trots att A ridit för B i många år så har de alltså 2 helt olika åsikter - den ena vill ha påskjut och fart, den andra vill att bärigheten kommer först. Jag har också ridit för en portugis, Reis. För honom var det inte heller full fart utan bärighet som kom från skolor. Både för B & R fick jag emellanåt rida fram i ökningar. Jag tycker att bjudningen kan komma även då jag börjar i ett lugnt tempo och då med en mer harmonisk häst. De gånger jag orkar trycka fram M ordentligt så A blir nöjd tycker jag att jag kan få en lite spänd häst, men visst, alert kan han bli. Det finns, som du skriver, många vägar till samma mål. Man får välja och göra så gott man kan och viktigast av allt är kanske att variera - både form, tempo och inte minst gångarter - övergångar, övergångar, övergångar ..
    Så vad väljer jag då? Jo eftersom det är A jag rider för regelbundet försöker jag så gott jag orkar (och det är långt ifrån alltid tyvärr) att rida på framåt under hennes lektioner, men är jag ensam så provar jag B & R varianter med massor av övergångar och skolor utan fokus på fart. Det kanske inte är det smartaste eller det som ger snabbast och bäst resultat men jag rider för att det är kul och det är kul att prova sig fram och det är gött att sitta och 'fin-rida' utan att lägga stor press på mig själv och hästen. Med andra ord, så har jag inget råd om vilken väg du ska ta eftersom jag känner igen mig i förvirringen :-) och själv väljer jag att anpassa passet efter min egen lust och ork.
    Lycka till och gör det som är kul! /Karin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej o tack för ditt långa svar!! Jag hade önskat att allas svar hade varit att jag skulle rida i ett lägre, lugnare tempo för det är som du skriver mycket bekvämare o man hinner med... Vet när jag enstaka gånger ridit för Peter Härnstam så var det behagligt o kändes "lätt". Minns också när jag red Karimba på en kurs för Nina Bengtsson på Flyinge. Hon var noga med att svåra rörelser skulle gå i ett lägre tempo för att häst o ryttare skulle hinna med.
      Men jag märker att Disco lätt blir "lufsig ridskolehäst" o det vill jag förstås inte heller... Det du skriver om variation tror jag är jätteviktigt! Likaså övergångar.
      Man får ju absolut inte tråka ut hästen o när jag tränar vill jag jobba på ett effektivt sätt, hur nu det är?
      Skall försöka komma ihåg de gånger jag haft en extra bra ridkänsla, hur jag red jag då.(?)

      Radera