Var mer o mer i stallet hos Ann-Sofie i Holländaröd. Det var ju cykelavstånd för mig. Hon hade en överväxt musblack shettis som hette Putte o en nordsvensk som hette Docka. I stallet stod också Bonny, en jättefin new forest, som ägdes av Annica.
Docka var 4 år o inte så mkt riden. Det blev att jag pysslade mer o mer med henne. Ann-Sofie skulle åka iväg o utbilda sig hos Ylva Lovén, så hon frågade om jag ville ha hand om Docka. Det ville jag gärna! Men det var ett stort steg att ta. Varje dag cykla till stallet o rida, inte hinna med hästarna på Ponnyklubben.
Jag fick mycket hjälp av Annica till en början. Både med ridningen o med skötseln. Docka hade ingen sadel, så det blev att rida barbacka. Jag fick lära mig att hoppa upp utan hjälp. Inte så lätt för Docka var 160 cm. Man var gymnastisk på den tiden...
Vi red alltid ut på vägarna runt omkring o i skogen. Ofta långritter på helgerna. Då tog vi ryggsäck med fika med. Det var många andra tjejer som hade hästar i närheten, så vi red ofta tillsammans. En härlig tid utan några som helst krav...
Detta var -73.
4 småbilder överst är Docka. Under dem en bild på Bonny.
Därunder årsbok 5 o 6.
Ylva va en rivkärring...hahaha...Där va de bara att stå i givakt och göra de en blev tillsagd...:) Men såå duktig...:) Har inte tänkt på henne på länge...:)
SvaraRaderaHar du varit hos henne BM? Har förstått att det var tufft.
SvaraRaderaSå härligt det låter^^
SvaraRaderaVa fin hon va Docka. Jag kommer ihåg att jag såg er på en dressyrtävling.
SvaraRaderaJag var hos henne en period och där va det diciplin..:) Det är väl ca 30 år sen nu skulle jag tro..
SvaraRaderaJa, Docka hade jag i 20 år av mitt liv.
SvaraRaderaBM: Du har säkert lärt dig mkt o hämtat inspiration från den tiden.