Nu har det gått ganska trögt ett par dagar. Disco står emot o vill gärna självsamla sig. Går inte fram riktigt. Det går lättare i traven än galoppen. När jag samlar honom i skritten för att han ska "skritta in" sig o sedan fattar galopp är det sirap. Han tycker vi ska göra ett enkelt byte i stället för att gå framåt. Om jag ger mig där får jag honom i händerna o han blir gungig i huvudet. Idag tänkte jag inte ge mig (jag vet ju att han kan) så jag fortsatte driva det mesta jag orkade. Hade inga sporrar, men det hade nog inte hjälpt. När jag nästan trodde att jag skulle få ge mig så släppte det!!! Han blev lätt o självbärig, gick fram hur enkelt som helst o jag kände att han "satt" på rumpan. Allt föll på plats. Vilken känsla! Som natt o dag. Eftersom han kändes så fin så fick han gå ner i trav i låg form o jogga av sig som tack:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar