Jag har aldrig haft en häst som varit ovillig att ta bettet när jag tränsar. I stället söker de bettet o försöker ta in det i munnen själv. Vet att det finns många som har jätteproblem med detta.
Det är inte svårt alls att lära dem bli vän med tränset. Jag håller alltid en sockerbit i handen (kan lika gärna vara något annat ex en äpplebit) som hästen får tillsammans med bettet. Då blir det hela till något positivt för hästen o den börjar tugga på bettet nöjd o belåten. Enkelt!
Dagens ridpass gick väl så där. Red fram på åkern, då var han lite seg. Kom igång bättre på ridbanan. Tränade övergångar i alla gångarter, men han var inte speciellt alert. Hade velat ha lite mer, speciellt från trav till halt. När jag drev på framåt i galoppen började han bocka... Fick jobba på volten med tempoväxlingar i galoppen, då blev det bättre. Red en övning som Sandra tipsat mig som hon fått göra för Malin. Aktiv galopp på volten, minska volten o tänk bakdelsvändning, bryt av till skritt fortsätt vända, fatta galopp. Gick bra o han gjorde jättefina fattningar! Sen blev det avskrittning på åkern o det tyckte nog Disco var det bästa med hela passet!
Låter som en effektiv och nyttig övning!!Ska komma ihåg den till den dagen som jag kan börja rida igen!
SvaraRaderaMagic: Ja, det är nog lite styrketräning o de blir tvugna att "sitta"
SvaraRaderaJag använde också morotsbit/sockerbit för att skapa den positiva känslan inför bettet. Har även använt samma metod vad gäller lastningen, sadlingen, uppsittning mm. Fantastisk metod det där med positiv förstärkning.
SvaraRaderaVK: Absolut. Har också en bit morot med när jag hämtar dem i hagen, blir aldrig problem att de inte vill komma. Enkelt o bra.
SvaraRadera