Började få funderingar på att det nog skulle vara kul att köra in Docka. Egentligen var hon ju avlad för att dra. Köpte en begagnad arbetssele som vi smörjde o rustade upp. Tömmar hade jag redan. Skaklar att träna henne med fick jag låna.
Började med att tömköra henne när de andra red. Gick bakom henne över stock o sten. Inga problem. Skaklarna funkade också bra. Vi var tre personer, en gick framme o ledde henne o sen höll en på varje sida i skakeln så hon skulle komma loss om hon blev rädd. Men det var inga problem o snart kunde vi sätta fast skaklarna på riktigt o släpa dem bakom henne. Tommy gjorde en fin rockard som vi spände fast henne framför. Härlig känsla att sitta bakom sin häst o köra! Hon var så duktig! Det blev fler o fler uppdrag för henne. Hon fick plöja vårt potatisland, dra hökärra, timmer i skogen. Hon älskade det.
En jul fick vi köra tomten + nissar på julmarknaden. Det var kallt o blåste, tomtarna hade facklor.... folk överallt. Fattar inte hur vi vågade!
Vi hade en härlig tradition på juldagen. Vi red o körde med alla hästarna till kyrkan på julotta. Nån gång körde vi släde. Hade förstås facklor, o hästarna hade bjällror runt halsen. En ritt på ca 4 km. När vi kom fram ställde vi hästarna i kyrkstallet som fanns på den tiden. Alla besökare tyckte det var mysigt att se hästarna. I kyrkan satt vi o vilade....
När vi kom hem o hade skött om hästarna åkte vi hem till någon av oss o åt mackor med skinka på o drack julmust. Så himla roligt vi hade!
På tävlingsfronten gick det bra för allihop. Vi tävlade för o var aktiva i Stångenäs Ryttarsällskap o ofta placerade sig alla hästarna. Kicki, Malin o Krister tävlade både dress o hopp med Savona, Silver o Pajen. Jag tävlade hopp upp till LB o LA dress med Docka o Tina höll sig till hoppningen med Nilla. Nilla hoppade som en katt o kunde nog gått hur långt som helst.
När det var terränghoppning på Skaftö eller Sotenäs var vi med allihop!
Docka lärde sig att byta, o hon trampade lite, men hennes kropp gjorde att hon aldrig skulle kunna komma längre än LA, hur lydig hon än var.
Vi red i samma allroundsadel till alla dicipliner... Tränade på en stenhård parkering, vi hade ju ingen ridbana då.... Men kul hade vi.
När det var tävling hade vi vita sadelgjordar(!)
Bilderna visar överst: Docka plöjer i potatislandet.
Jag o Docka på tävling (kolla mina glasögon..)
Malin o Silver
Långritt med Tina-Nilla, Soffie-Zingo, Docka,Malin-Silver, Krister-Pajen, Kicki-Savona.
Mittenbilden: Krister o Pajen
Kicki hoppar Savona
Tina hoppar Nilla
Tina får pris (bredvid står Ann-Sofie på Jouzo)
Underst årsbok 17 och 18
(Bilderna är som vanligt klickbara för förstorning)
Jösses vilka glasögon!! Tur att de inte ser ut så nuförtiden:-)
SvaraRaderaÅh, att ni inte har fortsatt att köra in era hästar då. =) Dina glasögon var störtcoola! :-D
SvaraRaderaOj! Det var länge sedan. På korten såg det ju riktigt bra ut. Vi var ett "gött" gäng med fina hästar. Jag är lite imponerad i dag att vi klarade upp det. Det var ju inga föräldrar som hjälpte till, varken praktiskt eller ekonomiskt!Vilka toppenungar vi var!!
SvaraRaderaHa, ha, att det gick att se med de glasögonen!!
SvaraRaderaJo, vi körde in vår shettis också, men vi har inga bra körvägar, bara trafikerade vägar.
Jag är också lite imponerad av att vi klarade av allt själva. Inga curlingbarn här inte!!
Verkligen allsidig Docka...vi försökte också köra in vår shettis/dartmoor ponny, gick väl så där... ibland kunde han helt sonika gå ut på kanten för att ta sig en grästugga med följd att vagnen nästan hamnade i diket... inget säkert kort alltså...
SvaraRaderaoch ja, de brillorna är väl inne igen nu... har du sparat dem?
Hi, hi, låter lite farligt att trilla i diket då o då...
SvaraRaderaJadå, brillorna finns kvar, men jag ser väldigt dåligt med dem...
Spara absolut bågarna, har hört att de är moderna snart igen. "Bara" att byta glas.
SvaraRaderaStackars alla patienter, hade skrämt slaget på dem med de glasögonen.
SvaraRadera